När livets yttersta kvist brister och jag ramlar ned
Sitter du där och tar emot mig
Tröstar
Håller om
Utan att döma
När jag famlar
Tar du min hand
Vägleder
Tyst
Mina steg
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
1 juli 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Det kan inte sägas nog ofta. Med få ord kan man få fram stora känslor. Jag läser och får en direkt inre bild av hur du menar. Bra!
SvaraRaderaVackert!
SvaraRadera"Utan att döma" bröt rytmen lite för mig.
SvaraRaderaHarmonisk dikt. Tyckte om den.
Fin kärleksförklaring.
SvaraRaderaHåller med HannaT , men jag tycker om att man bryter av ibland. Blir nästan som två olika historier. Bra
SvaraRaderaNågra ord säger ofta mer än många. Som här. Fint.
SvaraRaderaFint!
SvaraRadera