Igår steg jag in bland fundersamma läkare och sköterskor på vår vårdcentral med mina tre små änglar tätt efter. Jag skulle få besked om mina blodceller var normala och prata om vidare utredning.
Sexåringen tog sina syskon i händerna och rusade fram till leksaksavdelningen som ligger mitt i väntrummet som har öppen planlösning och är mycket trevligt. Stora färgglada klossar byggdes på varandra men ratades strax för att ersättas av böcker och tidningar.
När doktorn ropade in mig ville samtliga ungar med, och det blev lite trångt därinne på rummet. Hon log åt sönernas pratande och försökte inflika ord här och där till mig.
Lillflickan stod mest och log blygt.
Jag har fortfarande dåliga värden, och får nu en remiss till reumatologen som de skall granska och sedan bestämma om jag skall undersökas igen.
Barnen uppförde sig perfekt och en halvtimme senare gick vi ut till bilen för vidare färd hem.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.