2 juli 2010

Mina grannar skrattar åt mig

När jag klipper gräsmattan sker det under mycket bestämda former. Inte en blomma får klippas, bara gräs. Naturligtvis blir det både omständigt och tidskrävande, men jag älskar alla dessa naturliga väsen som tränger ur gräsmattan och fyller min dag med skönhet.

Nu har jag till och med lyckats lära min kära karl att göra så, och runt träd och stenar sticker "Vildingarna" ut sina huvuden i gult, vitt och lila.
Mitt på har vi små öar av både vitklöver, smörblommor och en liten ört.
Såååå vackert.

Våra grannar stannar till och tar sig för pannan över våra galenskaper, och skrattar säkert i smyg bakom gardinen när de ser oss cirkla runt hit och dit under klippningen.  Men det bjuder jag på.

1 kommentar:

  1. jag tycker ni gör helt rätt. Jag plockar aldrig in vilda blommor för det känns som jag gör så de går en för tidig död till mötes i en vas med kvamligt vatten i ett varmt rum.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...