En av orsakerna till min flykt från discolivet var att musiken som förut smekt mitt öra och taggat mig att dansa förvandlats till ett nästan olidligt oväsen.
Många gånger gick jag fram till discjockeyn och bad honom att sänka volymen när ljudet etablerade sig i mina trasiga hörselgångar. Det var fullkomligt olidligt att vara inne i lokalen, och ibland fick jag lämna stället för att söka mig till ett något tystare ställe. Ljudet lät som hammarslag på ett plåttak tillsammans med en ostämd trumpet i skallen.
Efter några misslyckade besök på krogen gav jag helt upp sådant och tillbringade mer och mer tid hemma i lägenheten, och började till och med tycka om mina helger då jag läste böcker eller slukade film efter film.
Hörselskadan som nu förvärrats är inte så pass dålig att den måste opereras, men jag tror att människor ibland undrar om jag verkligen har alla hästar hemma när jag nickar åt saker som är helt befängda efter att jag missuppfattat orden jag läst på läpparna.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Viktigt problem att förmedla till andra.
SvaraRaderaVissa ljud kan vara outhärdliga om man är hörselskadad. Jag tror att jag har en medfödd känslighet för vissa ljud, det skär i huvudet av en del människors genomträngande röster.
SvaraRaderaJa, svårt det där med ljudvolym. Tänkte på dig och din yrsel när jag såg du hade skrivit. Funderade på om den hade samband med oväsen...
SvaraRadera(Fast detta var kanske "saga", allt i skrivpuff är ju inte självupplevt.
Bra som alltid. :)
Ethel du har så rätt. En del människor hör jag inte alls och en del har röster som skär sönder öronen.
SvaraRaderaKänner igen det där att höra fel, jag hör bara lite dåligt säjer doktorn, mina barn tycker att jag hör väldigt dåligt. O precis som du nickar jag ibland på fel ställe o ser på blickarna att dom undrar..........
SvaraRadera