23 augusti 2010

TEMA frukost

Lisa tittade med avsmak på den stora vita tallriken mamman ställt fram. Det tjocka hemgjorda rostade brödet dröp av smör, och osten var redan halvsmält. Ett stort glas med hempressad apelsinjuice stod bredvid, och man kunde se fruktkött som snurrade runt i den gulorange vätskan. En kväljning av obehag halkade upp i strupen och sköljde över tungan.


”Nå? Tänker du börja äta någon gång då?” Brodern tittade irriterat på henne under tiden som han slafsade i sig sin frukost. ”Orkar du med mackan?” Handen var redan på väg mot smörgåsen som lockade, men slogs undan av en större, men smalare hand. ”Lägg av Teo! Hon måste äta lite innan du får resterna…det vet du ju.” Mamma Petra såg bekymrat på dottern. ”Gumman…ät nu. Snart måste vi åka iväg till skolan.”

Lisa gäspade och hade fullt sjå att hålla ögonen öppna. Sängen lockade mer än någonsin, och hon ville inte ens titta åt maten. Lisa sträckte armarna högt över huvudet och tittade lojt på brodern. ”Hur kan du? Är du inte det minsta trött om mornarna?” Teo stannade av med mackan i munnen och log. ”Inte det minsta. Min mage knorrar som besatt när jag vaknar, och då går det ju inte att fortsätta sova. Skulle du ha mackan förresten?” Om igen sträcker han fram handen för att greppa det begärliga, men stoppas av mammans arga min. ”TEO!”

En halvtimme senare sitter Lisa fortfarande framför frukosten och har nästan somnat. Bordet är avdukat och Teo står påklädd i ytterdörren. ”Lisa för faan, nu får du skärpa dig. Så jävla trött kan du väl inte vara? Skynda dig nu, bussen är snart här.” Han virar halsduken runt halsen och stampar otåligt med de kraftiga kängorna. Med en axelryckning slänger han igen dörren och går de få stegen till hållplatsen där bussen hämtar barnen. Man ser på kroppsspråket att Teo är irriterad och han tittar då och då mot huset där mamman står i fönstret.

”Okej, jag går nu. Ha en bra dag!” Hon har handen på dörrhandtaget och ser tvekande ut. Mamman skyndar sig in i köket och öppnar kylskåpet. ”Lisa!” Hon bär ett litet vitt paket i handen. ”Varsågod stumpan…ät det här senare när du vaknat till. Godmorgonvällingen får du värma i mikron i skolköket. De har inget emot det vet jag. Lilla stumpan…” Hon smeker sin dotter snabbt över kinden. ”Skynda dig nu! Teo blir så arg annars. Ha en bra dag hjärtat.”

När dottern släntrar iväg med väskan dinglande skrattar mamman till. ”Ja herregud, vad månde bliva av den där? Lisa får nog välja ett jobb som börjar sent så morgontrött som hon är."

6 kommentarer:

  1. Ja, det är ju ett faktum att vi är olika vad gäller morgon- och/eller kvällströtthet, men det tar varken skola eller jobb hänsyn till. Ibland undrar jag varför t.ex. sjukhusanställda prompt måste börja före gryningen. Fast de har väl någon anledning. Synd om Lisa, tycker jag.

    SvaraRadera
  2. Usch ja, det där med att vara morgontrött. Fin beskrivning!
    (Inte riktigt slut med olyckorna hör jag... stackare.)

    SvaraRadera
  3. Sorry ;) Jo, kortade iaf, men glad du hann läsa den längre versionen som ger en ljusare bild (överensstämmande med verkligheten). Tonen blir mörkare nu, men jag måste testa :)

    Frågetecknet... Nej, var familj hittar sina vanor. Vi tar igen vårt på kvällen även om det ibland inneburit sena middagar så att alla hunnit hem :D

    SvaraRadera
  4. Träffsäkert om familjefrukost.

    SvaraRadera
  5. Tack!! Ska bli spännande att se vad dom säger i morgon läkarna..... usch och fy... skickar en kram

    SvaraRadera
  6. Härligt skildrat familjeliv och olikheter!

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...