15 september 2010

TEMA Trafik


Kväll efter kväll ringlar köerna från stan mot Grödinge, och jag undrar i mitt stilla sinne om alla slutar på jobbet vid den tiden.

Krockar hör till vanligheterna och de står där uppkörda långt in på vägkanten livligt käbblandes om vems fel det var. En mobiltelefon hivas upp ur fickan i vredesmod och polis kallas till platsen.

Det känns som om livet stannar lite den här halvtimmen när man tuffar fram centimeter för centimeter, och ibland drabbas jag av en stor längtan att bara stanna bilen, stänga av motorn och kliva ur.  Naturligtvis sitter jag kvar som den lydiga människan jag är, men tanken kittlar foten som längtansfullt trycker lite extra på bromspedalen några sekunder för att strax lätta på foten.

Jag studerar omgivningen och ser kossorna som lugnt och stilla idisslar under tiden som de förvånat tittar på oss människor i våra muskedunder till bilar. Och uppe på kullen finns det ett mycket vackert och speciellt träd som på något underligt sätt fyller mig av ren skön ödmjukhet inför livet. Det är gammalt och har knappt några blad…inte ens på sommaren. Grenarna ser ut som tagna ur en skräckfilm och under det växer högt gräs.

Några meter bort ser jag Tumba centrum långsamt tona upp och hör pendeltåg komma och åka. I samma ögonblick som jag åker över gränsen mellan Tumba och Vårsta försvinner köerna för att bytas ut till svart nylagd asfalt som knappt hörs.
Lättat trycker jag ned gaspedalen och ser mätaren sakta resa sig för att stanna på de lagliga sjuttio. Hem, hem, hem sjunger däcken.


6 kommentarer:

  1. I bilköer borde man stanna upp och passa på att reflektera mer. Istället för att bara bli stressad. Göra som du, betrakta omgivningen. Sista meningen, härlig!

    SvaraRadera
  2. Fin trafikstockningskrönika!
    Jag tycker speciellt mycket om den första halvan med krockar och konflikter. Och den lydiga människan som lugnt och fint sitter kvar i bilen fast hon vill kliva ur och gå därifrån...=)

    SvaraRadera
  3. Jag blev välidigt förtjust i dina kossor. Tack för denna fina beskrivning av en vardagsupprepning.

    SvaraRadera
  4. Lätt och ledigt skrivet. Fint att få följa dina tankar på vägen. Tyckte om partiet när det känns som om livet stannar. Så känns det. Om man istället för att bli frustrerad skulle ta och gå ur bilen, andas in luften, se omgivningarna, skulle förmodligen dessa minuter bli mindre påfrestande för den stressade människan. Cissi

    SvaraRadera
  5. Väldigt bra beskrivet på samma slags tema som jag.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...