TEMA Rätta till och bära

Pappa Eriks nattskjorta får agera luciadräkt och det vackra, tjocka hårbandet i blodrött som Maja fick av farmor förra julen knyts runt hennes smala midja som är på gränsen till mager.

Med långsamma steg går Maja som fröken lärt henne, och håller händerna platt mot varandra i jämnhöjd med bröstet. Sångerna de övat på i flera veckor klingar vackert ur unga strupar.

Den gamla gymnastiksalens doft av svett och plast har tillfälligt försvunnit och gett plats för doften av eld och pepparkakor.

Med darrande ben sneglar hon på de som sitter i mörkret och väntar på dem, sökande några bekanta ansikten.  

Kronan är av modell äldre och har krönt många lucior genom åren. Små rännilar av stearin glider ned för ljusen och vidare ned på den vita duken som ligger under. Maja är inte säker, men hon tycker att kronan lutar lite åt ena hållet och sätter försiktigt upp händerna för att rätta till den.

Rektorn som sitter vid scenen ser det hända, men hinner inte hindra Maja. Som i ultrarapid glider kronan åt andra hållet och faller ned mot golvet. De fladdrande ljusen fångas av den röda konstfärdigt gjorda rosetten som knutits runt midjan och flammar upp. Maja skriker och gråter, slår med armarna för att bli av med elden som girigt äter av pappans gamla nattskjorta gjord av vit bomull. Håret som är nytvättat dagen till ära och tålmodigt lockat av mamman fräser när elden når det.

Lukten av bränt hår fyller gymnastiksalen och chockade människor rusar fram för att hjälpa den lilla flickan som fått den stora äran att agera lucia blott 9 år gammal.  Någon kommer springande med skolans brandsläckare, men har svårt att få bort sprinten. När den äntligen lossnar är det försent.

På golvet ligger den lilla flickan bränd till döds