Äntligen kom vi ut i backen!
Efter att jag skottat bort snön har vi en backe som är lång, så lång, och det bästa av allt är att den finns på baksidan av vårt hus.
Vår lilla terrier Zilla var alldeles galen och sprang runt, runt…lycklig över att bara finnas, och gläfste glatt när vi åkte snowracer och pulka.
Det var inte alltför enkelt att få henne att sitta så att jag skulle kunna fotografera henne, men till slut fastnade hon.
Taket på huset är täckt av snö, och jag är lite bekymrad eftersom hundgården ligger på sidan av huset. Vi får nog klättra upp och rensa bort det där.
Zabine poserade som vanligt när jag riktade kameran mot henne. Vad månde bliva? Fotomodell? Hon drar iväg ordentligt i längd nu, och blir nog lång liksom sin far. Det är bara att inse…våra barn kommer allihop att vara mycket längre än mig.
När vi blöta och kalla med rosiga kinder kom in igen åt vi mellis och gick var och en till våra egna pysslanden.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Mysigt imorgon ska vi ut.
SvaraRaderaJobbat 5 nätter i rad inge roligt direkt.
God fortsättning.