TEMA Måla och Lida

Evas enda väg ur depressionen var att måla dag ut och dag in. Lidandet vred om hennes själssträngar så att de nästan brast, men med penselns hjälp blev det lite, Lite lättare att leva.

Månaden efter tittade hon tillbaka på sitt liv med andra ögon. Skilsmässan från Kalle var tuff och smärtan inom henne fanns där som en evig påminnelse om att de en gång varit tu.
Barnen vande sig vid att ha delat boende, och skolan fungerade i alla fall hyfsat om inte bra.
När vårens första lärka sjöng ute på ängen Eva passerade brast fördämningarna, och all gråt hon lagrat inom sig fick flöda ut som silvriga droppar från en känslobrunn.
Tavlorna förpassades in i ett evigt mörker uppe på vindens innersta rum där ingen någonsin vistades.