Jaha, så är det snart ny månad igen då...och helgerna kastar sig fram. Det hinner knappt bli fredag förrän det plötsligt är söndag och dags att glida in i schemat igen.
Visserligen har jag bara på min lott att skjutsa och hämta barn, men ändå...
Idag lät bilen underligt och jag tvekade att över huvudtaget åka någonstans. Men efter konsultering med Peter åkte jag i alla fall.
Vårt nya lilla yrväder Zally skulle vaccineras, och de stora barnen skulle få träffa sina kompisar. Tyckte jag...men...de var sura för att de inte fick stanna hemma hos mig och lillebror som fortfarande är snorig.
Vi verkar ha fått in en elak bakterie i huset som vägrar släppa greppet.
Väl hemma igen ser jag en gigantisk geting komma surrande och sätta sig i vårt nya innertak. Nähädu tänker jag, och kollar noga var madamen(det är nog en drottning) placerar sin feta ända, och lägger det på minnet. Inte ett enda jäkla getingbo skall få överleva hos oss.
I veckan stack en av dem stackars Chicko i foten så att han haltade omkring några dagar. Det gör ju så förbålt ont när de sticker in sin gadd.
Min mail blinkar fortfarande tom trots att jag söker jobb i princip överallt. Men eventuellt börja jag jobba som alltiallo på Peters företag SPEED BYGG & PLÅT. Något jag säkert kommer att trivas med.
När man går arbetslös som jag nu gjort en längre tid är det som att livet ställer sig i standby...man kan inte planera någonting. Inte ens barnens vistelsetid på dagis. Hur i hela friden skall jag veta var jag befinner mig om några månader?
Idag är som sagt Lilleman hemma hos mig, och jag skall skriva på boken.
Ha en underbar dag.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.