Var det så här livet skulle bli?
Ensam
Utlämnad åt andras vilja
Sittande i en rullstol som knarrar när den körs
Ständigt frysande
Väntande på att telefonen skall ringa
Minnen som fladdrar likt vilsna fjärilar innanför ett stängt fönster
Fylld av värk som börjar i nacken för att stråla ned i fötterna
Sömnlösa nätter
Ett ansikte jag inte känner igen fullt av långa spår av levnad
Doft av gammal unken svett och urin
Var det så här livet skulle sluta?
Ensam
Utfryst
Fylld av längtan efter något annat
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
vilken rädsla inför framtiden...
SvaraRaderaBäst att inte tänka.
SvaraRaderaAtt inte bara bli gammal och nedbruten i kroppen utan också att bli ensam är en förfärlig framtid och en förfärlig verkliget för många.
SvaraRaderaUsch vad jag blir ledsen. Skulle vilja att det kom en vänlig person från hemtjänsten och tog sig några extra minuter varje dag till att bara sitta och prata och umgås.
SvaraRaderaTragiskt, ensamhet som inte är vald.
SvaraRaderaJag blir ledsen att det tyvärr kan vara så!
SvaraRaderaja tyvärr är nog många där.
SvaraRadera:) bra men tragisk