I dig satsade jag allt
Min framtid, dåtid och nutid
Min kropp
Min själ
Tillbaka fick jag nonchalans och oro
Små stickande ord
Sår i hjärtat
Visste du ens vart du var på väg?
Vart jag fanns?
Hur många fingrar som finns på en barnhand?
Tänkte du en enda dag längre än till den silverfärgade pluntan?
Gömd i din ficka
Fylld med glömska
Saknar du oss, eller mig?
Det som kunde blivit en familj
Kan du se framtiden för dig?
Utan stjärnögda bruna ögon som klamrar sig fast vid din arm
Hon tjatar, skriker och gråter
Försöker förstå
Varför pappa ville gå
<3
SvaraRaderaStarkt!
SvaraRaderaMycket starkt och fint! <3
SvaraRaderabra .
SvaraRadera<3
starkt slut och usch
Jättefin och vacker mitt i det tragiska.
SvaraRadera