Pojkarna sprang inte runt och slet i saker, utan tittade lugnt och stilla på det som erbjöds.
Men jag erkänner att det var väldigt skönt att gå ut ifrån multimegaparadiset för barnen, och styra kosan hemåt igen.
I Botkyrka gick vi in på Ica Maxi för att köpa revbenspjäll, men är hungriga och tar lite snabbmat på Mac Donald innan vi går in och ser att de är slut, och åker vidare.
Men nu har äldsta grabben ledsnat, och surar på alla sätt man kan. Han sliter till sig en tidning och säger med överlägsen min att den skall han ha.
Jag tittar en lång stund på honom, och säger så lugnt jag kan:
"Så du har varit lugn och fin inne här?"
"Nej...", svarar Razmus, men sänker inte hakan.
"Vad sade jag innan vi gick in? Skulle ni springa bort från mig och försvinna?"
Han skakar på huvudet, men sänker inte hakan.
"Lägg tillbaka tidningen. Du hade fått den om du varit duktig, men..."
Jag tar tag i småttingarna och går till kassan.
"Du är dum!", skriker Razmus bakom mig, men lägger tillbaka tidningen. "Jag skall flytta." fortsätter han, och kommer gående efter oss.
"Gör du det.", säger jag lugnt, och packar upp det vi köpt på bandet.
Razmus rycker till sig en chokladbit och lägger den på bandet.
"Den här skall jag ha."
Jag lägger tillbaka den, och betalar summan som kommer upp.
Ute i bilen får Razmus utskällning, och jag berättar att han precis missat både glass och tidning på grund av sitt beteende.
Saken är den att jag just nu pratar extra mycket om hur riskabelt det är att sticka ifrån oss vuxna när vi är ute i affärer och köpcentrum, och att det finns elaka vuxna som kallas för pedofiler och mördare som kan plocka med sig dem.
"Om det händer skriker ni så högt ni bara kan att den vuxne/vuxna inte är er förälder, och att ni blir kidnappad.", säger jag och spänner blicken i mina älskade ungar med önskan att jag aldrig skall behöva vara med om något dylikt.
Tyvärr händer det ständigt, och händelser i Stockholmstrakten har fått mig att bli extra vaksam, både då de är ute och leker i trädgården, och när vi är på stan med dem.
Vi pratar om att de inte skall prata med okända, och hur superviktigt det är att alltid lyda den som är med dem.
På hemvägen över Tumba slår det mig att Ica i Solbo säkert har revbenspjäll, och svänger in där.
"Tyvärr, de är slut, men...jag tror att vi får en ny leverans idag.", säger en liten tjej som jobbar där.
Och när jag går ut ur butiken ligger en beställning på tre kilo på deras disk. Peter får ta med dem då han passerar.
Klockan har blivit eftermiddag, och mörkret börjar sänka sig över oss när bilen styr kosan till Skomakarbacken igen.
Väl hemma eldar vi och äter middag, sedan går kvällen i ett enda huj med diskning, pysslande och tv-tittande.
Idag skall vi bara njuta av varandra, lite spel och film, men först skall jag skrivpuffa, kolla in Skrivadventskalenderns lucka, och hämta ved för att tända en brasa.
Och om det blir tid över, vilket jag hoppas...så skall jag fortsätta skriva på manuset till Hat och en gnutta kärlek.
Om du söker bra böcker så hittar du min rosade novellsamling PAPPERSSKÄRVOR hos Bokeri
Och min självbiografi om barnens tillkomst TRE ÄNGLAR OCH TRE MIRAKEL på Ord och bok
Ha en härlig dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.