13 januari 2012

Skrivarmingel med Ann Ljungberg mm

Igår färgade jag håret illande rött inför skrivarminglet på kvällen, och tog mig på isiga gator till Tumba, för att där ta pendeln till Södra station, och vidare till Wollmar yxkullsgatan där ett antal skrivarintresserade och författare samlats.

Ann Ljungberg hade dukat upp ost, bröd, vindruvor och vin som vi tog för oss av.

Jag träffade en av mina skrivarträffsväninnor utanför, men vi var för tidiga på plats och tog två varv runt kvarteret. Det blåste isvindar, så jag var glad att jag tagit fleecetröjan på mig över kavajen.
Jag kommer från Hälsingland och är van kyla, men här i Stockholm blandas kylan med fuktighet som går in genom kläder och hud, oavsett vad man har på sig.
Redan vid noll grader huttrar i alla fall jag.

När vi kom tillbaka till Wollmar Yxkullsgatan hade lokalen börjat fyllas av människor, och vi klev in.
Där inne var det flera stycken som sträckte fram sina händer och hälsade. Det var jättekul att träffa facebookvännerna IRL, och jag pratade och pratade och pratade. Gav skrivarråd till en del, och pratade om hur de skulle komma igång med sina projekt. Berättade om mina böcker, och frågade om deras.
Varg Gyllander kände igen mig från facebook, och vi pratade lite allmänt.

A-C Collin pratade om sin lite unika metod att undersöka sina karaktärer, men jag insåg efter bara några minuters prat att jag lärde mig något liknande av min underbara filmmanuslärare Kurt Öberg. Filmanusförfattande är för övrigt väldigt likt det vanliga författandet.

Författarinnan Susanne Boll berättade om sin egenutgivning, och gav råd hur vi skulle göra. Hon skriver i samma genre som jag brukar göra, och var en urcharmig tjej som jag bjöd in till att gästblogga hos mig, och...byta bok med. Vi egenutgivare skall hålla ihop, och stötta varandra tycker jag.
På bilden intervjuar Ann Ljungberg henne.
 
Författaren Varg Gyllander äntrade scenen med Romantic-författarinnan Simona Arnstedt, och författarinnan Pernilla Alm, och berättade var och en om sina resor inom bokvärlden.

Varg var en riktig charmputte, som gav oss många glada skratt, och byxorna gav i alla fall mig ha-begär. 
Simona berättade att priset för hennes bok var skilsmässa, och påminde oss andra om att passionen till skrivande ibland kan förstöra förhållanden. Det är inte lätt att leva med någon som satsar på annat än bara förhållandet. Fråga mig, jag vet.

Peter stöttar mig, men vill naturligtvis ha myskvällar ibland. Han har genom åren visat sig vara en stadig klippa som hjälper mig i alla möjliga situationer. Med honom vid min sida är jag trygg. Han har axlat rollen då jag legat halvdöd på sjukhus i flera omgångar, skött ungarna då jag rymt fältet till Gotland för att skriva, och är aldrig bangen för äventyr, stora som små.
Pernilla Alm berättade om hur hon fick sin bok antagen, och bevisade att ibland kan ödet göra resan väldigt kort mellan dröm och verklighet.

Lars Rambe som är delägare i Hoi förlag pratade om hur han gett ut böcker själv med stor framgång, och naturligtvis om förlaget.

Eva Åkerlind pratade om sina diktböcker, och jag, lilla jag pratade om min självbiografi TRE ÄNGLAR OCH TRE MIRAKEL, och min novellsamling PAPPERSSKÄRVOR som hittills fått flera kanonrecensioner, sedan pratade jag om min kommande bok Hat och en gnutta kärlek
Det var pirrigt må jag lova. Magen gjorde saltomortaler av nervositet, men jag älskade att vara där, exhibitionist som jag är. Hm..det kanske är dags att putsa bootsen och mingla lite oftare.

Inne på toaletten träffade jag Varg och talade om för honom att jag tyckte han var både charmig och rolig. Han skrattade, och blev lite förvånad över min frispråkighet tror jag, men tackade.

Tiden gick snabbt och plötsligt var klockan alldeles för mycket. Så efter en snabb hejdåkram till härliga Ann Ljungberg rusade jag med Bokmånglarn Per vid min sida mot södra station.
Bokmånglar Per och jag har bara träffats via Skrivpuff tidigare, så det var jättekul att ses IRL och kramas. Nu blev det inte sååå mycket prat med just honom eftersom alla andra pockade på uppmärksamhet.
Ja, herregud vilken kväll det blev. Jag var alldeles lyrisk när jag några timmar senare kom hem till min käre man som stod och tvättade mitt i natten. Sova var det INTE tal om. 
Ett rådjur stod strax nedanför vårt hus och tittade förvånad upp då jag kom halkande med hundarna, men sprang inte iväg förrän vi var några meter från det.

Nu skall jag skriva fakturor till Peters jobb SPEED BYGG & PLÅT, sedan govänner är det skrivpuff och manusförfattande på schemat.

3 kommentarer:

  1. Vilken fantastisk kväll och du lyckas verkligen förmedla glädjen över att vara där, i dina rader.
    Putsa bootsen du och mingla på.
    Och just det - den där Stockholmskylan har jag nästan lyckats förtränga!
    Den saknar jag inte ett dugg.

    SvaraRadera
  2. Härlig kväll :-D

    Kramar <3<3<3

    SvaraRadera
  3. Du har en j-a energi på scen, men ibland kan det vara bra att sätta sig ner, ta ett djupt andetag och vara lite i "slow motion". Nu är det nog inte du, men ibland, för sig själv och inför andra kan man behöva tänka på det. Sen ska du inte behöva vara nervös när du står på scen. Du klarar det så j-a bra, bara du andas lite mellan meningarna och det kommer med övning. Ut och prata, ta det där snacket med Tumba Bokhandel som du sagt tidigare. Övning ger färdighet. J-a kul!

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...