"Om man äter lite av varje så blir magen glad.", försöker jag trevande. "Det är inte bra att bara äta yoghurt jämt. Snälla..." Jag lutar mig fram mot henne och ler. "Idag kan du väl överväga att äta något till den...lite müsli, eller varför inte flingor?"
"Jag vill inte blanda. Då känner jag ju inte alla smakerna. Du vet väl att jag och Razmus vill dela upp maten jämt?" Zabine tar en enda flinga i munnen. "Det här är mycket godare ensamt." Hon sörplar i sig en sked av yoghurten. "Du får blanda om du vill, men jag tänker aldrig, aldrig göra det.
Fnissande för mig själv lägger jag först i mjölken, sedan havrekuddarna ovanpå.
När jag var liten, och faktiskt än idag gör jag likadant. När vi äter mat härhemma ser min tallrik ut som en bild av kostcirkeln med alla delarna skilda från varandra, och jodå...jag tycker att mat smakar godare separerad från varandra.
Mycket är godast ensamt.
SvaraRaderaMen potatis, sås och lite lingonsylt...
Det ska ända blandas i magen, fick jag höra när jag var liten. :) Gullig text.
SvaraRaderaGrattis till Hälsingeantologin!
:)
SvaraRaderaSött som Frosties :)
SvaraRaderaHåller med Zabine. Godast var för sig.
SvaraRaderaJag kompromissar. Lägger upp det var och en för sig så att det ska se snyggt ut. Sedan blandar jag på gaffeln. Gullig text!
SvaraRadera