9 januari 2012

TEMA Saktmod

Begravd i saktmod sträckte jag upp en hand och fann dig
Med oändlig ömhet välvde du din kropp över mig
Och lade dig tillrätta
I alla fall kändes det så inuti min själ då du, min enda kärlek här i världen vände mig ryggen.

Ensam föll jag ned i en magmafylld vulkan
Brände min lekamen till svart kol
Pressade blodet från mitt huvud så att hjärnan blev tom, blank på intryck.

Där är jag nu
Ett stort svart hål sitter där hjärtat en gång fanns
Ordet kärlek ter sig för mig som latin
Begravd i saktmod blundar jag och låter det äta min kropp.

4 kommentarer:

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...