Idag blev det en sådan där dag då jag flängde hit och dit.
Peter fick ta barnen, och köra dem till skolan, för jag åkte mycket tidigare och bytte till pendeltåg i Tumba.
Färden gick till Sundbyberg där jag bara varit en enda gång.
Killen jag följt hem den där natten för mer än femton år sedan bodde granne med t-banestationen, och jag kände igen mig idag.
ETU låg två gator upp, och jag satte mig på ett cafe med datorn för att skriva en puff under tiden som jag väntade på att klockan skulle passera nio. I vanlig ordning är jag på tok för tidig, och måste sitta av tiden någonstans.
Jag hinner inte ens med puffen innan det är dags att lyfta på rumpan och gå till prästgårdsgatan.
Inne på kontoret får jag reda på att Af skickat dit mig för att undersöka om min affärsplan håller. Hjälp, tänker jag och känner hur fladdrande ondsinta fjärilar försöker ta sig ut ur magen.
Jag bestämmer mig för att ta det för vad det är, och inte stressa upp mig. jag är ju ingen ekonom, så de får ta min text för vad det är: Ett taffligt försök att få ihop ekonomin så jag ska få starta-eget-bidrag.
Vi klickar totalt. Killen eller rättare sagt mannen som ska prata med mig visar sig vara en intressant mångsidig trollerikonstnär som bollar med siffror och är datalärare i grunden.
Han har liksom mig ett barn som varit prematurt, och vi hinner gå igenom mycket innan min tid är ute.
"Det här ser jättebra ut", sa han och kallade mig för energiknippe och driftig.
Lättad gick jag ut från stället och tog pendeln hem med axlarna utan den där vanliga tyngden av skuld att jag inte bidrar till hushållet. Nu jäklar ska det bli andra bullar, och om vi har riktig tur godkänner banken oss till att få lån, och vi kan ta hem snickarna igen.
Peter möter mig hemma och vi äter, sedan hämtar vi barnen som ska bli ompysslade av sin barnflicka medan jag och Peter åker iväg och jobbar på taket i Rosenhill.
Solen gassar, och vi dricker vatten i mängder. Tyvärr hinner vi inte riktigt klart trots att vi hade intentionen att göra det.
Det lilla som är kvar tar vi itu med imorgon.
Pollenallergin gör att både jag och Peter snorar. Det är riktigt jäkligt i år. Bläh
Barnen lade sig och sov så sakteliga, och jag satte mig vid datorn för att betala alla Peters räkningar.
Nu är jag äntligen klar och ska redigera manus.
Godnatt vännen min
Kram
Vad roligt att det verkar gå vägen med din affärsplan och intentionerna att starta eget!
SvaraRaderaMindre kul med pollen och heta plåttak men lite skönt är det med värmen ändå.
Alternativet har jag färskt i minne.
Tyvärr verkar det som om vi är på väg att drabbas av en elak magsjukeomgång igen?
Majblomman kom just upp och behövde en ny plats att sova på ...
Jag håller tummar och tår för att det bara är hon som ätit något dumt men sådan tur har jag nog inte.
Kram och god natt!