31 januari 2013

En början-230

Mitt hjärta drog ihop sig i ångestfyllda kramper när jag kände igen mannen som gick längs vägen. Så enkelt det skulle vara att avsluta hans liv och slippa leva i det här vakuumet av liv. Slagna kvinnor går alltid tillbaka till den som slår, läste jag senast igår i Expressen. Jag vill inte tillhöra den procenten, inte längre. 
Jag kollade i backspegeln och såg att det var tomt. Ingen skulle se något. Om jag svängde lite på ratten skulle jag få tillbaka min frihet igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...