Redigering-kärlek-en egen vrå

Natten blev lång och kall hos mig igår. Jag skrev så intensivt att jag glömde elda och drog en tjock filt över mig istället för att lyfta rumpan från stolen.
Det gick superbra och som vanligt hade jag ingen lust att stänga av datorn när ögonen strejkade. De föll bara ihop utan anledning he, he.

Jag tittade på vårt gästhus när jag gick ut med hundarna och önskade att det var klart. Jag inbillar mig att allt blir så mycket enklare då, att hjärnan på något vis filtrerar bort det övriga livet när jag kliver in där.
Jag åkte till Gotland med Manuspiloterna 2011 och bodde i en yttepyttestuga där jag fick sitta hela dagarna och bara trycka ned de vita tangenterna. U-n-d-e-r-b-a-r-t
Jag skrev och åt, skrev och åt en hel helg. Manuset växte lavinartat.
Jag är nästan övertygad om att om jag får göra så går det mycket fortare att skriva en bok.
I verkliga livet finns så många hinder. Mat, tvätt, städning, barn som ska badas, borstas tänderna på och mycket annat.
Jag älskar att vara mamma, tro inget annat, men ibland är de i vägen.

I gryningen kom min minsting springande. Han kröp ned hos mig och lade sig i sked. 
Jag smekte honom över kinden och fick en hård knut i magen av kärlek när han lade armarna över min mage.

När jag vaknade i morse låg han på samma sätt och vägrade envist att stiga upp. "Jag är trött mamma", mumlade han och blundade. 
Jag lyfte upp den 20 kg tunga klumpen av blod, muskler och hud och tog med honom ut till matbordet.
Än så länge orkar jag.
Peter körde iväg dem till skolan och jag lade mig igen. Benen och händerna darrade underligt nog och jag hade en dov värk i huvudet.

Nu är jag fit for fight igen och ska fixa några offerter innan jag får gå på mitt eget projekt igen.

Ha en bra dag.


Kommentarer

Populära inlägg