Bla, bla, bla, tänkte Ella och kände att handen som höll i luren domnade bort. Erik var hennes pojkvän, men ibland önskade hon att han inte var det. Erik var inte speciellt macho och betedde sig många gånger som en tjej, som det här med telefonpratande. Ella fick inte en syl i vädret, han pratade oavbrutet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Jag försöker hitta ditt mest aktuella inlägg så att du ser detta, tack för din omtanke. Den är livsviktig för oss.
SvaraRaderaFortsätt alltid med ditt skrivande, du är en otroligt generös och varm människa. När jag läser dig saknar jag skrivpuff och vännerna där, men jag saknar ju också orden. Tappar man ett tappar man ibland allt. Jag ska fortsätta leta.
Kram <3 / Y