Det var otillåtet och faan så mycket bättre än att gå i skolan. Patrik vägrade följa med mig och Johanna den stackarn var så hårt hållen av sina föräldrar att de hämtade henne vid skolan för att hon inte skulle hinna hitta på något. Ha, ha...eller egentligen är det rätt sorgligt. Tänk bara att inte få gå hem ensam. Eller att inte få gå ner till ån och kasta sig i vattnet efter en jobbig skoldag. Allt det där fick aldrig Johanna uppleva. Patrik och jag däremot hann göra både det ena och det andra. Nattliga bad och picknickar tidiga mornar uppe i vår favoritek. Men nu var det inte därför jag skrev. Orsaken till det här långa brevet kära moster, är att jag behöver din hjälp. Snarast. Mamma och pappa vet inte att jag skriver till dig och jag skulle aldrig i livet våga fråga dem om pengar. Jag är i knipa moster. Stor sådan. Så snälla rara du, kan jag få låna 10000 kronor tills jag hinner få ihop dem själv?
Alternativet är att jag går i landsflykt.
Hälsningar Johanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.