En början-508

Jag placerade tejpbiten över såret och såg lite blod sippra ut vid kanterna. Skulle mamma bli arg nu? tänkte jag och tog tyglarna i ena handen och min smutsiga jacka i den andra. Som vanligt behövde jag inte smacka igång Trulsa. Hon var en osedvanligt smart häst och förstod vad jag ville. Haltande tog jag mig genom skogen och ut på vägen. En man kom gående och lyfte på ögonbrynen när han såg oss.
   "Varför går du? Är det inte enklare att sitta på hästen?"
   "Näe, hon är för gammal och jag vågar inte riskera något. Jag bor strax bortför ängen."
   "Ska jag skjutsa dig? Min bil står vid den gamla ladan."
   "Tack, men jag måste få med Trulsa hem. Förlåt, men vi måste fortsätta", sa jag och kände kalla kårar rinna längs ryggraden. Det var något hos honom som skrämde mig.
    "Det är nog inte så farligt att binda hästen vid ett träd. Hon kan ju inte komma någonstans", fortsatte mannen och tog ett steg närmare. Han sträckte fram handen och tog tag i tyglarna. "Du kan sätta fast henne här."

Kommentarer

Populära inlägg