Blodet som sipprade ut från köttet på tallriken var klart rött och runtom låg en vitaktig massa av någon slags gratäng. Doften fick mina sensorer att jubla. Vinflaskan stod fortfarande orörd mellan våra tallrikar och ett fat med olika frukter stod på ett litet rullbord tätt intill vårt bord. Vår servitris hade sneda, mörka ögon och en kropp som fick gudinnorna att gråta av avund. Hon verkade totalt oberörd när männen som serverade gav henne tjuvnyp i stjärten, men jag såg att det blinkade till av svart i ögonen på flickan. Tystnaden i rummet skrämde mig samtidigt som det var fascinerande att se alla människor som anammat konceptet. Jag undrade för mig själv om jag verkligen skulle klara av att inte prata på en hel vecka och vad skulle hända om jag inte klarade det?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.