26 februari 2014

En början-585

Det började med den klassiska meningen: "Vad gör ni?"
"Inget", hördes två barn skrika från andra sidan huset.
"Men, allvarligt ungar. Vad gör ni?"
"Inget, mamma."
Petra såg ljusskenet från två ficklampor närma sig. Det hoppade och studsade mellan väggarna. Smygande på tå kom de två sexåringarna allt närmare, och hon gjorde allt för att inte vända sig om och ta dem på bar gärning. Locket till godisskålen öppnades, och Petra hörde små händer ivrigt fylla fickorna med godis. Leende vände hon sig sakta om och reste sig upp. För att inte synas ställde hon sig tätt intill dörrkarmen och kikade fram lagom för att få en av ficklamporna riktad i ansiktet.
"Ha, nu lurade vi dig allt", skrek pojkarna och skrattade så mycket att de låg dubbelvikta på golvet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...