24 mars 2014

En början-603

Regnet överraskade mig. Höstens kalla droppar piskade och paraplyet vek sig av tyngden. De rödorange lönnlöven fångade upp en del av styrkan, men i det stora hela täcktes hela jag av vätan. Vattnet rann innanför min tröja, ned i byxorna och vidare mot fötterna, där allt landade och skapade ett tjoffande ljud när jag gick. Inget skulle stoppa mig den här gången, inget. Kniven hängde i mitt bälte och allt var förberett. Lukten av jord och gamla löv blandades med en svag doft av tjära. Sjön var alldeles prickig av av dropparna och ekan guppade intill bryggan. De två årorna hade märkt mina händer redan som liten, och jag kände sjön utan och innan.
Med skakande händer knöt jag upp knuten, och hoppade i ekan. Det gjorde ont i händerna och stövlarna som nu var fyllda till brädden av vatten gnisslade mot varandra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...