Hjulen på brädan knastrade mot gruset på asfalten. Stefan njöt. Solen brände på axlarna och det rann svett över pannan. Från en av balkongerna hörde han musik, och på gräsmattan satt några äldre män och grillade. Skateboarden var hans liv just nu och om exakt en månad skulle han få veta om träningen gett resultatet han hoppades på. Mamma kommenterade inte längre jeansen som fått trasiga knän och plåstren som försvann. Hon hoppades säkert att han skulle lyckas - kanske komma till utlandet och leva på sin idrott. Stefan ställde sig på brädan - svängde först åt höger, sedan vänster.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.