13 augusti 2015

En början-932

"Du ringde aldrig", sa Simon och drog med handen över sitt kala huvud.
"Och", sa Lotta utmanande. "Jag lovade inget, bara att jag kanske skulle höra av mig. Förresten hade jag ingen lust. Det gick en bra film på teven som morsan tittade på."
"Det fattar du väl att jag vill att du ringer. Vi har fan inte setts på tre veckor."
Lotta hoppade upp på den blåa sandlådan och lade benen i kors. "Det går trehundrasextiofem på ett år. Då är väl tjugoen dagar inget."
Simon gapade av förvåning. Vad i helvete var det med henne. Han hade aldrig sett henne så avog.
"Jag pratade med David igår. Han berättade att du var hos Mia på fest i lördags. Samma dag du åkte till din syster i Luleå. ja, i det var i alla fall det du sa."
Han slog sig på pannan med handen. Aha, det var därför hon betedde sig underligt. Simon kliade sig på nästippen och kisade mot henne. "Syrran ringde på morgonen och sa att hon fått magsjuka och då blev vi hemma. Farsan surade hela dagen, och min telefon keffade ur. Den strular ibland."

1 kommentar:

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...