Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



21 februari 2012

Kabusa förlag vill ha mitt manus

Vilken resa det blev!
Jag kom till Stockholm kl.13.00 och tänkte gå till järntorget, men ack vad jag bedrog mig. Jag hittar ju inte alls, och de jag frågade om hjälp var antingen turister själva eller pratade ett annat språk.
Till slut gick jag in till en liten rundel mitt på torget där Västtrafik håller till. Med en biljett i handen rusade jag till spårvagnen och tog 11:an till Järntorget där en gammal tant kom fram och berättade var Heurlins plats 1 fanns.

Efter att jag stått och fryst en kvart utanför tog jag mod till mig och gick upp.
Där träffar jag en urgo kvinna som bjuder på kaffe och semla. Alla fjärilar lade sig snabbt till ro, och några sekunder senare stormade Fredrik Hoffman in för att pitcha sitt manus. 


När det var min tur hälsade jag, lade fram min bok PAPPERSSKÄRVOR,artikeln jag baserat mitt manus på, visitkort och ett reklamblad med Kristina Simars recension av Pappersskärvor.

Jag försökte att prata lugnt och drog i tyglarna när orden trillade iväg för fort. Scener och vändningar jag har i mitt manus kom fram i en enda röra, men hon gick över tiden två gånger, ville veta mer, och bad mig skicka manuset.
När jag berättade att manuset inte är klart frågade hon om jag fixade det under våren, men sade samtidigt att jag inte skulle stressa igenom det.
Jag tänkte nästan krama henne när hon gav mig sitt kort, men behärskade mig.
I förbifarten nämnde jag min hemsida där ca 400 noveller huserar, och hon sade skrattande. "Du tänker bli författare hör jag."
När hon såg på mitt kort att jag är filmmanusförfattare plirade hon med ögonen och sade: "Har du skrivit ett filmmanus också?" Jag sade ja, men att det skall göras om enligt boken.

Jag träffade Jonna Berggren ute i väntrummet som var mysigt inrett med böcker i massor. Vi pratade om hennes böcker Isporten och att hon skall gästblogga hos mig.
Väktaren & stenarna

Fredrik Hoffmans manus fick också stanna hos Kabusa, och vi åkte spårvagn till Centralstation där jag ringde mamma, syrran och naturligtvis klippan i mitt liv Peter.

Nu sitter jag på tåget hem, och känner ett stort lugn breda ut sig. Det är underbart att någon tror på det jag gör, och kanske, kanske vill ge ut det. Än så länge har jag bara kommit igenom det första nålsögat, men dock...jag är igenom.
Nu skall jag fortsätta med mitt manus, och läsa om hur man bygger upp spänning.

Ha det gott allihop och tack för all stöttning

8 kommentarer:

  1. Grattis!
    En viktig delseger.
    Men du - var det inte i Göteborg du landade idag?
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag har varit i Göteborg mellan klockan ett och fyra.
      Snacka om snabbvisit.

      Radera
  2. Grattis! Fira delsegern och lycka till med fortsättningen!

    SvaraRadera
  3. Grattis :-)

    Underbara du!

    Kramar <3<3<3

    SvaraRadera
  4. Grattis! Vad kul!

    Apropå Mångmamma som kommenterade först, så inleder du inlägget med att skriva att du kom till Stockholm kl 13.00 och tänkte gå till Järntorget - det är ju liiiiite långt, eftersom det ligger i Göteborg! ;)

    SvaraRadera
  5. Jadu Joanna, det blev lite fel där.

    SvaraRadera