Porlandet från bäcken ekade genom skogen och jag fylldes snabbt av bilder hur jag och Joakim låg omslingrade i gräset. Han var en man. En riktig man. Ingen pojke som de andra jag dejtat och snabbt tröttnat på. Joakim lämnade man inte. Det hade jag fattat snabbt. Första gången vi träffades berättade han om den förra flickvännen som försvunnit spårlöst och snabbt lagt till "Hon ville göra slut med mig den slynan", efteråt. Han skrämde mig och attraherade mig. Ofta när jag läst om kvinnor som dejtade kriminella hade jag undrat varför de gjorde det. Nu visste jag - det var spännande. Vilken dag som helst kunde din dörr kastas upp och ett gäng hejdukar dyka upp. Hade du tur överlevde du - om inte...ja då dog du.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen
Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.