Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



23 juli 2014

En början-694

Kreta. Jag hade alltid drömt om att åka hit och cykla upp i bergen. Att göra det ensam hade däremot inte funnits på min önskelista. I mina drömmar fanns alltid en man vid min sida. Vi skulle ha vilt sex och bada nattbad för att sedan på morgonkvisten trampa iväg upp i bergen och försöka ta oss fram längs de steniga lederna medan doften av vildväxande Salvia, Oregano och Diktamo smekte oss. 
Maten i Kreta var världsberömd, men att njuta av den ensam lockade inte. Resultatet blev istället en hamburgare nere på stan och vatten i mängder. Det skvalpade i magen när jag gick längs gatorna. Butik efter butik fylld med köphungriga turister passerades.
Jag hyrde en cykel i ett stånd som ställts upp vid mitt hotell och skrev på ett papper som befriade de som ägde den från allt ansvar om något hände mig eller cykeln. Jag såg att hjulet var skevt och att några ekrar gått av, men vad gjorde det. kameran hängde på magen och jag hade smort in kroppen med sololja gjord för badtokiga barn. Efter att jag köpt några flaskor vatten och en smörgås med Halumi, trampade jag iväg, upp, upp, upp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar