3 oktober 2011

TEMA Osynligt

Glasprismor som klirrar
Ett pappersark lyfter från skrivbordet och fortsätter ned på golvet
Känslan av att inte vara ensam

Alla har vi varit där någon gång
Om inte i drömmen, så i vaket tillstånd.
Rädsla
Raseri
Vanmakt över att inte kunna se

En dörr stängs
En annan öppnas
Ett underligt ljus syns utanför dörren till rummet
Kommer och går i styrka

En vindpust mot kinden trots att dörren och fönstret är stängda
Obehagskänsla som ger rysningar, och hår som står

Osynligt för ögat
Vakande

7 kommentarer:

  1. Gillar den återhållna tonen. Orden som inte sägs.

    SvaraRadera
  2. Är det de döda som finns runt oss som orsakar känslan? Snyggt!

    SvaraRadera
  3. Läskigt och mycket bra skrivet!
    Den där otäcka känslan har jag känt många gånger....

    SvaraRadera
  4. Jodå, nog syftar jag på andar och spöken alltid. De där som vi kan känna och ana, men inte riktigt se, och framförallt inte riktigt veta om de finns.

    SvaraRadera
  5. Bra! De ord som inte sägs, ja! Tycker jag om.
    /Cissi (har problem med inloggningen därför skriver jag som anonym)

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...