8 december 2012

En fantastisk man

Peter har ju jobbat hela dagen, och jag har gett barnen kvällsmat men väntat på honom för att han inte ska få äta ensam.

När klockan är strax före åtta på kvällen dyker han upp i dörren med famnen full av härlig indisk mat. Något han vet att jag älskar.
Vad säger man om sådant? Är det inte kärlek säg?

Nu har jag och ungarna ätit så vi nästan storknat och till och med pulat i oss efterrätt. Dagens godis bestod av kylskåpskall chokladmousse.

Peter sover i soffan trots att jag sagt åt honom att krypa till kojs. Jag förstår mycket väl var envisheten hos barnen kommer från. 

Nu ska jag redigera och skriva

Kram på dig

Ryssmössa-Gangna style-tomtar

Idag har jag varit ensam hemma med trollen.
Till att börja med sov jag tills klockan tio...
Kan tala om att det är första gången ever som jag gör det. Fick en smärre chock då jag insåg att jag sovit så länge.

Men det var bara att skynda sig upp och käka frukost med ungarna som lekte snällt med sina petshops.
Direkt efter frukost gick vi ut och skottade av våra megastora veranda och fortsatte med vår stora nästanklara trappa.
Jag hade ont i axlarna då vi gick in några timmar senare.

Provade kläder på Zabine som snurrar runt, runt med klänningen på sig. Den är sådär gammeldags med en kjol som flyger ut.

Eldade, kikade på Tradera efter en så kallad ryssmössa till dottern, och efter någon cool mössa till Razzel.
Jag lyckades faktiskt hitta en jättefin till Zabine.

I rummet intill kör Razzel låten/videon Gangna style om och om igen, och med jämna mellanrum kör han Såspäron.
Jag fattar inte vad de ser för roligt i det hela och försöker att inte tjafsa med dem, men tänker nu stänga av internet. He, he...

Hoppas du haft en härlig dag och får en mysig kväll.
Peter kommer hem senare. Han har först jobbat, sedan gått på hockey, så jag ska roa småttingarna.

7 december 2012

Bokföring

Idag har jag suttit vid datorn hela dagen medan Rita legat i soffan och myst med Hampuz som fick stanna hemma från dagis.
Han hostar illa och snorar.
Solen lyste på vit härlig snö och det var kallt. Så kallt att snoret frös då jag andades
Orsaken till datorns och min intima träff är att jag fixat Peters bokföring, och försökt lägga alla kvitton i ordning. Det som problematiserat det hela är att han betalat alla parkeringsavgifter via kortet och sedan tappat bort själva kvittot.
Nu har jag förbjudit honom att göra om det och gett upp letandet i bilar och fickor.

Peter tittar på en bra film medan jag jobbar på kontoret, denna gång med min bokföring.

Nu snart kan jag slå igen pärmarna för den här månaden och äntligen få göra det jag älskar mest av allt...skriva.

Ha en god kväll
Kram

Recension av filmen APAN

Igår såg jag och några till på den något udda filmen APAN som fått fantastisk kritik.
Expressen var alldeles lyriska, och sa att Olle Sarri (skådespelaren) är overkligt bra.

Filmen börjar med att han vaknar blodig i en säng.
En detalj som upprepas i ett otal filmer med olika vinklar. En karaktär kan vakna upp blodig med liket bredvid sig, en annan kan vakna upp blodig, utan offret. Ja du förstår vart jag vill komma.

Nu hade inte jag läst baksidan på filmen, och visste inte att mannen på duken var gift och hade en son.
För i sådana fall hade jag ifrågasatt första minuterna i filmen.
Om jag varit i samma situation dvs vaknat upp blodig hemma, skulle jag kastat mig upp handlöst för att kolla min son. Vilket mannen INTE gör. Frågan jag ställer mig är om han har gjort dådet själv?
Istället stiger han upp och cyklar till jobbet.
Dock får vi se hur dåligt han mår.
Han skriker av ilska över livets orättvisa efter cirka halva filmen. 

Jodå, Olle Sarri är fantastisk, men jag sitter och småskrattar under tiden vi ser den, för karaktären gör alla dessa saker som vi brukar prata om att man INTE ska upprepa för ofta i ett manus.
Han suckar oupphörligen, lägger händerna över huvudet, tittat ut i intet och så vidare. Allt görs under tystnad så jag förstår att det måste gestaltas.

Hela filmen är tagen från huvudkaraktärens synvinkel, något som kan vara jobbigt bitvis, men samtidigt magnifikt.

Karaktären kör mycket bil i filmen, och...hm...den blir långtradig.

När filmen var slut satt samtliga tittare som ett stort frågetecken. Arga och besvikna på att inte få en enda förklaring, lämnade i ett vakuum av frustration.

Bra film? Nja...

Eftersom det finns två versioner med på skivan börjar vi titta på den andra för att kanske få en förklaring.
Nu vet vi vad som ska hända och ser den på ett nytt sätt. Många av de underligheter vi såg från början rätas ut, men inte de viktigaste.

Vi ger upp, stänger av och lägger oss frustrerade och sura på manusförfattaren.
Om det är bra eller ej tvistas det om. Jag tänker inte se om filmen en tredje gång, och lägger den längst in i garderoben.
Däremot gav den mig lite stoff till mitt eget manus. Att se film är nyttigt. På många sätt.


En början-178

Se så, visa mig då. Vänd dig om, tänkte mannen som aldrig sagt sitt namn, men kallades Olle av sina arbetskompisar.
Hans ögon gled oupphörligen iväg mot fönstret som låg strax nedanför stället de jobbade på. 

Morgontrötta barn-sjuka barn

"Mamma jag vill inte gå till skolan idag. Jag vill vara hemma med dig", säger Zabine och drar täcket över huvudet.
"Åh nej, upp med dig", svarar jag och drar bort täcket.
"Hampuz får ju vara hemma", muttrar hon och kryper ihop i fosterställning.
"Han är sjuk", säger jag och kittlar henne tills hon börjar skratta. "Upp och hoppa vännen"

Jodå, de kommer upp...båda två. Lilleman är febrig och hostar illa. En kruppliknande hosta som kommer från bröstets nedre del. Han kiknar ur.

Rita som kom hit igår kväll och stannade kvar är också trött. Ögonen hänger som två påsar.
"Låt Hampuz sova", mumlar hon och somnar om.

Zabine gråter i bilen och tjatar om och om igen att jag ska hämta dem tidigt. "Kom ett", snyftar hon och torkar tårarna då vi närmar oss skolan.

På väg hem betraktar jag landskapet och slås av hur underbart vackert det blir på vintern. Vägen är glashal och då jag möter en stor lastbil stannar jag bilen så långt ut det går.

Nu ska jag kliva ut från nätet och jobba med manus, räkningar och annat.

Ha en härlig dag.

6 december 2012

Skrivadventskalender-jakt-Mr Bacill

Till att börja med vill jag göra reklam för Ann Ljungbergs fenomenala skrivkalender
Du följer väl med?
Varje dag ger hon smarta tips och lottar ut sina tjänster.
Själv hinner jag inte tävla, men jag läser och kopierar för att sedan sätta in i en pärm där jag samlar allt som Ann delar med sig av. Genom åren har det blivit en hel del.

Igår var vi insnöade och skottade hela dagen.
Ja , jag lovar...vi skottade i princip från morgon till kväll

I morse åkte vi på jakt...snöslungejakt, och insåg snabbt att allt var slut, men...det fanns en ljusning...nya var på väg in.
Samtliga låg runt 15 000 pix.

Kikade in på Elgiganten i Bromma och kände på nya Ipad mini...mums...vilken touchkänsla den har gentemot Samsung och de andra. Helt klart en pärla.
Bakgrunden till att jag överhuvudtaget gick in är att det är ohållbart att ha tre surfplattor till tre barn. Ständiga kontroverser är resultatet. Och jag VÄGRAR att vara med om det en enda mikrosekund till.

Alltså beställde jag en Ipad mini som jag även kan köra med min Mac Air. 

Nu ska jag vara social och kika på den hyllade filmen Apan.
En stor anledning till valet är att jag vill se vad som är så fantastiskt med den. 

Ha en underbar kväll.

Imorgon tänker jag fakturerar halva dagen och redigera manus andra halvan.
Tyvärr har Mr Bacill kommit på besök och smittat Lilleman och Peter. Återstår att se hur de mår imorgon.

En början-177

Motorstopp. Mitt i ingenting

5 december 2012

Vitt och blött men underbart

Inatt har jag legat och lyssnat på vindarna som river och sliter i vårt stackars hus och när klockan ringde imorse var jag både frusen och trött.

Peter och jag tittade ut genom fönstret och såg att det där med att åka bil kunde vi fetglömma. Det var metersdrivor på vår tomt, och på vår lilla väg låg drivor som räckte mig över höften.

Efter frukost gick vi ut och skottade i flera timmar. 

Nu har vinden mojnat och ersatts av ett ymnigt snöfall.

Mitt i allt kämpande med snön slås jag av hur vackert det är och lägger mig på rygg och låter flingorna landa på tungan. Jag tycker om vintern, och alla andra årstider med.
Alla månader har sin tjusning.

Inte ens kattskrället ville gå ut idag och har legat med hundarna på sängen i stort sett hela dagen.

Alldeles strax tänker jag kliva ut från nätet och jobba med Peters fakturering. Mindre roligt, men ett måste.

Ha det gott i snöyran
Kram

En början-176

Kim studerade kvinnan med ögonen halvt slutna. 
När bussen stannade drog han upp dragkedjan på jeansen, stängde jackan, satte på sig mössan och klev av.

4 december 2012

Också en början

Idag är det kallt ute
Så kallt att det gör ont att andas.
Jag har nu lämnat barn och snirklat mig till herrängen där vi ska sätta upp ett snöräcke
Eller...vi skulle göra det
Peter som åkt före mig och hämtat en skylift får inte ordning på den
Nu sitter jag i bilen och värmer mig
Brrr, nä snart flyttar jag hem till norrland igen. Där är det inte så råkallt som här.
En reparatör har kommit så nu kanske vi kommer igång
Fortsättning följer

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...