Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



26 oktober 2014

En början-753

"Vart tar du vägen varje kväll?" sa Petter och lade kameran på bordet. 
Hanna gapade.
"Ja, jag vet att du försvinner. Igår tänkte jag följa efter, men det kändes fel."
Hon stod tyst.
"Måste vi prata om det? Jag gör inget fel."
Petter fnös och lade armarna i kors. 
"Varför?", sa Hanna.
"Skojar du?", suckade Petter och samlade ihop sina kläder. "Jag flyttar."
"Älskling, du skojar va? Jag har ju sagt att jag inte gör något fel. Det är bara en grej som jag måste göra."
"Varje natt", fnös Petter och stoppade. "V-a-r-j-e natt?"
"Jag berättar sedan."
"Det behöver du inte. Du kan flytta till honom. Ja, om det inte är en henne förstås. Det skulle inte förvåna mig ett dugg."
"Det är ingen han eller hon. Jag kan inte berätta ännu, älskling. Jag kan inte."
"Kalla mig inte älskling. Det ordet har du förbrukat."
"Men, ..."
"När vi ändå pratar om hemligheter kan jag väl lika bra berätta vad jag hade i åtanke. Nilla har fixat en resa till Nice. Bara du och jag."
"Älskling."
"Sluta upp med det där."
"Men, jag älskar dig. Har alltid gjort."
Petter tog upp kameran och hängde den runt halsen. 
Telefonen ringde. Om och om igen utan att Hanna tog upp den.
"Ska du inte svara", sa han och lutade sig fram för att ta upp den.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar