Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



5 februari 2015

En början-818

En mörk skugga syntes på väggen. De spetsiga öronen stod rätt upp, och den borstiga svansen rörde sig sakta. Alfahannen gjorde ett nästan osynligt tecken till resten av flocken, och de delade upp sig. Hästarna i stallet frustade när en intensiv doft nådde dem. De visste inte vad det var som närmade sig, men instinktivt kände de att det var något farligt.
Alfahannen smög över gården och kände att hunden låg i kojan. Lukten från dess rädsla fyllde vargens näsborrar och eggade honom. När flocken gick på kättingen hunden var fängslad med skramlade den till och ett ljus tändes i huset.
"Vem där", skrek ägaren, stående på trappan med ett gevär i handen. "Visa dig."
Med läpparna uppdragna över de spetsiga tänderna fortsatte alfahannen över gården, vidare till hönsen. Dörren var haspad och över hönsgården satt ett finmaskigt nät. Han gick en lov runt det lilla röda huset, tills nätet hindrade honom.
En av flockmedlemmarna harklade sig, uttråkad av att bara gå runt, runt. 
Alfahannen vände sig om mot honom och morrade lågt, varvid tystnaden lade sig igen.
De stora tassarna gjorde skarpa spår i den nyfallna snön.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar