En början-349

Långt, långt där nere såg jag en röd prick. Jag svor lågt över min dumhet. Toppluvan lyste lång väg och skulle säkert leda polisen på rätt spår innan jag hunnit säga fri. Hans skulle aldrig mer lyfta sin hand mot mig eller sparka sönder mina revben. Frågan var om det var värt priset?

En dag som alla andra. Inte.

Imorse hade vi sovmorgon. Det var så skönt att dra täcket över huvudet och ligga kvar en halvtimme till medan Peter for iväg. Ungefär som när jag var mammaledig och njöt av långa sovmornar med sängen full av barn, hundar och katt. Jodå, jag vet att det finns fästningar, men det är himla mysigt att få all den kärlek som ryms.

Efter många om och men gick barnen upp för att äta frukost. Razmus och Hampuz skulle följa med till min nya kund, och Zabine skulle vara hos sin bästis Estrid.

Min GPS visade mig snällt vägen och vi kom dit en halvtimme för tidigt. Istället för att ringa på dörren åkte vi vidare och stannade några meter längre bort. Barnen spelade på surfplatta och jag läste Mac World.

En halvtimme går fort. Det blev jag varse när alarmet ljöd i bilen.

Vi åkte fram till nummer trettiotre och jag förmanande smågnuttarna innan jag klev ur och ringde på.

Ut kom en gammal man som knappt hörde något. Han sa "va" hela tiden och upprepade frågan: "Vem är ni?"

Ha, ha...du anar vad som hände va? He,he...det var fel hus. Men innan jag fattat det berättade han att han var NITTIOSEX år och minsann skötte sin trädgård själv. Suckande frågade jag efter hans fru, och ut kom en nästan lika gammal tant som inte heller fattade någonting. Gud ske lov hörde hon bättre, men inte bra.

"Är det här trettiotrean?" sa jag flera gånger.

"Nä, nä. Det är grannen", sa hon och pekade mot en hög spireahäck.

Skrattande tråcklade jag mig in till grannhuset och såg direkt att jag hamnat rätt. Det var mer än övervunnet. Träden var hööööga och gräset långt över vaderna. Ändå var det charmigt. Jättefint helt enkelt och det kliade i fingrarna att fixa till den.

Jag plingade på och mötte en jämlike. Vi hade mycket gemensamt. Hon skriver sagor och har gjort det i många år som avkoppling. Hon har blogg och älskar blommor och bladet. Det visade sig att hon var som mig på många sätt. Hon brukade till exempel hämta skott ute i naturen.

Vi gick igenom trädgården och pratade om vad som ska åtgärdas i första hand. Hon visade mig till den övre trädgården som visade sig vara hur charmig som helst. Jag har ett fantastiskt jobb. Tänk att få göra det man älskar mest och få betalt. Ett enormt bigarråträd stod där uppe och massor av rosa Rhododendron. Det var nästan sagolikt. Trädet var som ett tak över den lilla gräsmattan som även den var för lång och i behov av kärleksfull omvårdnad. 

"Men, hur får du ned plommonen från trädgården där nere", sa jag och pekade mot den första trädgården.

"Kom ska du få se", sa kvinnan pillemariskt och drog med mig in i huset och ut på en stor balkong. "Jag plockar dem så här". fortsatte hon och tog upp en pinne som det satt en urholkad petflaska på.

När jag åkte därifrån sjöng jag högt. Det är något speciellt med sådana där trädgårdar. Hon hade både blåbär, krusbär som mixats med svartvinbär(samma sort som jag köpte förra veckan), plommon av alla de sorter, päron, äpplen, kaprifol, och mycket mycket mer. En typisk sjuttiotalsträdgård med inslag av vilda växter.

Vi åkte till Ica maxi för att handla mat och annat. Vi blev där en bra stund. Razzel köpte leksaker för sina pengar och jag hittade bra att ha saker till min trädgård. Bland annat en ny sorts sekatör.

Efter att ha ätit på MacDonalds for vi för att hämta Zabine och åkte hem med ett extrabarn.

Ikväll har barnen studsat på mattan, spelat, lekt med dockor och lego. Efter maten fick de chokladpudding och somnade till en cd-saga.

Peter har packat sin bil och jag min. I morgon ska jag till en ny trädgård i Huddinge med Hampuz i släptåg och Peter ska till ett hus för att lägga plåt med Razmus i släptåg. Zabine och Estrid droppar jag av hos Estrids föräldrar. Vilket pusslande det blir. Och det är bara början på sommaren. Puh.

Nu ska jag skriva. Ha en god kväll vännen

En början-348

Högst uppe på kanten av muren såg jag den - kattungen som skulle bli min present till Petra. Hon visste inte om det än, men min önskan och tanke var att vi skulle uppfostra den tillsammans. Det sades ju att man kunde ragga med hjälp av hundar. Varför inte försöka med katter?

En början-347

"De där skorna vill jag ha. Inga andra", sa Teo och pekade på ett par rosa fotbollsskor i skyltfönstret.
"De är för tjejer", sa Pontus och skrattade. "Du kan väl inte spring omkring i ett par tjejskor?"
"Varför ska bara tjejer få ha fina färger? Jag tänker be mamma köpa dem. Så det så."
"Det gör hon aldrig", sa Pontus och skakade på huvudet.

Städning-pedanteri-smuts

Tillhör du de pedanta? De där som inte står ut med att en stol står snett eller att bordet är fullt av tidningar? Det gör jag. I början av mitt och Peters förhållande. Innan barnen och allt annat. Då var jag superpedant, men vartefter barnen kommit till oss har jag släppt lite på pedanteriet och kan stå ut med tidningar på bordet. Gränsen går vid kläder på golvet. Tyvärr verkar dottern tycka att det är okej. Jag tjatar på lilla modedockan att smutsiga kläder ska till tvättkorgen, men det verkar som om hon tappar hörseln tidvis, för de där kläderna hamnar på bordet i vardagsrummet och en massa konstiga ställen. Det är som om de undviker att komma dit de ska. Med flit.

Idag har jag städat en stor fabriksliknande byggnad. Det är slitet men går någotsånär att göra rent. Rengöringsmedlen är biologiska och luktar inte gott. Stället ligger dryga kilometern härifrån och jag har ska städa där varje måndag ett år framåt. Det känns rätt skönt att göra något annat ibland. Trädgård är väldigt skoj, men...det ligger för mig att städa. Jag gillar ordning och reda.

Jag kom inte hem förrän sent i eftermiddag. Det var bara att köra igång matlagningen och utfodra Peter och ungarna. 

Nu sover de yngsta medan Peter pluggar med Razzel som faktiskt för en gång skull inte bråkar om det.

Alldeles strax ska jag förpassa mig till min recliner och fortsätta redigeringen jag påbörjade imorse.

Ha en fantastisk kväll.

En början-346

Madame Flaundry tittade ut över sina anställda. Det var extremt viktigt att kläderna satt som de skulle idag. Prinsen skulle komma och det gällde att han gillade det han såg. Tänk om jag blir kunglig hovleverantör? tänkte hon och såg att den lilla rödhåriga nippertippan inte kommit ännu. De andra flickorna stod med rak rygg och tittade uppåt mot den lilla avsatsen där madame stod. Deras långa kjolar var sedesamt nedfällda i väntan på showen där allt skulle falla av. Det enda som fick kvarbli var skorna. Höga, svarta blankputsade intill fulländning.

Att gå kurs berikar mig

Det är många som frågar mig var jag hittar alla roliga kurser. 

Svaret är att jag hittar dem på facebook, skrivasidor, vänners bloggar, får tips OCH är med i Kulturkraft. En organisation som får pengar från EU för att göra så att vi som håller på inom kultur blir bättre på det vi gör. En fantastisk möjlighet att få gratis utbildning. Ja du läste rätt, kurserna är gratis.

Det kan tyckas att jag är på många olika sorters kurser, men alla har ett syfte – att bredda mig som författare. Jag har nu lärt mig att skriva romance, för barn och noveller, och börjat titta på anteckningarna från helgens romancekurs med Simona Arnstedt.

Jag vaknade klockan fem i morse och kunde inte somna om, trots att jag var jättetrött. Fåglarna kvittrade utanför och katten krafsade på dörren och ville ut.

Efter att desperat ha letat nyckeln till huset i en timme, hittade jag den i min väska. Hm, borde kanske tittat där först. Jag försökte minnas vilka kläder jag haft och slet banne mig ut alla kläder jag använt sista veckan på golvet. Du vet, jackor och jeans, shorts och fleecetröjor. Barnen tröttnade och satte sig i bilen.

Nu är de på skolan och jag hemma igen.

Klockan tolv ska jag jobba, så nu ska jag skriva/redigera manuset. Jag har blivit så peppar efter att ha pratat med alla författare på kursen.

Have a nice day

Hur skriver du romance? Sex och erotik?

Sticker iväg tidigt på morgonen. Lämnar bilen i Tumba och tar pendeln mot Stockholm. Jag fortsätter att läsa boken SYNDA av Sylvia Day men fastnar inte trots vågade sexscener. Jag vänder bort texten från mannen som sitter bredvid mig. Lite skämsigt är det att läsa texten i boken. Hon använder orden kuk och fitta, vilket jag tycker är lite FÖR hårt språk. Det tilltalar mig inte alls egentligen. Inte så att jag är pryd, men själva orden känns för porriga.

När jag var ung hade jag en kompis som jävlades med mig genom att vara rå i käften. Han hade jättekul åt min reaktion. Som du förstår blir det inget sådant i min bok. Där kallar jag mannens organ för lem.

Jag gick till tunnelbanan och tog den till Odenplan. Min stukade fot surade ordentligt igår när jag promenerade från Hagagatan vid Odenplan till Centralen. På kvällen såg den ut som en fotboll och värkte infernaliskt.

Jag var först till kursen , sedan droppade resten in.

Simona hade en tung kasse med böcker med sig när hon kom. Det var böcker som hon själv läst och använt i sitt skrivande. En av dem heter On writing romance

Den är tillfälligt slut just nu i nätbokhandeln, men om du inte kan vänta finns den på Amazon.

När jag kikar på den hittar jag ännu fler. Det är lite lustigt att det bara finns utländska böcker om det här och att det faktiskt produceras mängder av bra skrivböcker där borta. Det börjar bli bättre här i Sverige, men vi har långt kvar för att matcha de andra.

Vad lärde ni er mer? Snälla, berätta? säger en av mina vänner. Och ja, vad svarar jag på det. Gå kursen, för Simona sa att det skulle bli fler tillfällen. Under tiden renskriver jag mina anteckningar och letar upp ännu fler bra att ha böcker.

En bra sak som Simona sa var att man inte skulle vara rädd att ringa folk när man researchade och det kan  innebära att man träffar folk som ger en massor av detaljer som man sedan kan använda i sitt skrivande. Ibland kan man hitta saker som man kan använda i nästa bok om det inte får plats i den första. Det finns människor som älskar att lära dig nytt. Som är pålästa om sitt ämne och passionerat förälskad i det de gör. Bokför all research noga. Förlaget kan nämligen ifrågasätta det du skrivit. Då är det bra att visa var du hittat det och hur du tänkt.

Se också till att vara trovärdig. Kolla upp detaljer. Även om du skriver fantasy. Viktigt, viktigt.

Nåväl, efter en dags intensivt pratande om sex och annat for vi hemåt efter att ha bytt visitkort och kramats. Jag kände att foten svullnat ännu mer eftersom jag inte hållit den högt. Åh vad jag hatar när något sådant här händer. När jag blir stoppad av smärta. Grrr...

När jag kom hem hade Peter dukat med mat och for iväg med en kompis. Jag åt glupskt och letade sedan efter böckerna Simone pratat om och rekommenderat. På Tradera hittade jag en bok från 1800-talet om klädedräkter från då. Fantastiskt tycker jag. Tänk att få bläddrar i en sådan gammal bok.

Jag köpte även två böcker vi pratat om på lektionerna. Dels boken Alltid Amber av Kathleen Windsor och boken Oskyldigt av författaren Judith Mc Naugh. Nu var det inte just den boken Simona pratade om, men jag hoppas den här är bra också. Jättespännande.

Peter kom hem igen och jag såg att hans rygg var rödsvedd efter dagens kontakt med solen. Sol är skönt, men det kan bli för mycket av det goda. Jag föredrar molnigt väder när jag jobbar i trädgårdar eller på tak. Fötterna blir kokheta när jag står på taken. Inte skönt alls. Det gäller att dricka, dricka och dricka. Det går litervis med vatten.

Eftersom det är ny månad måste jag nu sammanställa månadens fakturor och skicka dem till min bokföringstant. Tråkigt, men ett måste. Så nu min vän lämnar jag dig.

Sov gott

En början-345

"Fyra. Vi har hållit ihop i fyra år nu", sa Malin och himlade med ögonen. "Fattar du? Fyra jävla år har det gått. Du fattar varför jag är less va?"

Sabine studerade den svarta asfalten under fötterna, bet ihop och ryckte på axlarna. "Fyra år är ingenting. Mina föräldrar har stått ut med varandra i fyrtio år. De har separata sovrum."

"Är de lyckliga? Har du frågat dem det? Älskar de varandra?"

Så skriver man romance

Idag har jag tillbringat dagen med att insupa atmosfären i en skolsal. Nja, inte bara jag var där. Flera andra satt i bänkarna. Och framför oss stod Simone Arnstedt, romancedrottningen i Sverige.

Hon hade lovat att lära oss allt hon kan om att skriva i den genren.

Det var med stor förväntan jag gick dit. Det är lite så att alla kurser jag går på ger mig hjälp på min skrivväg. Samma sak är det med alla bloggar om skrivande som jag följer. Det dräller av kompetenta människor ute i cyberrymden, och det är gratis att läsa.

Efter en presentation av allihop startade kursen.

"Så vad är det som karaktäriserar ett romanceprojekt?", sa Simona. "Vad tror ni?"

Jag sitter tyst och tänker på Harleqinpocketarna jag läste när jag var ung. Minns att jag älskade dem och till och med var med i en klubb som sålde serien Cameliadamen. Jag slukade allt jag hittade och ofta, ofta handlade det om kärlek. Kunde det vara romance?

Jag väntade stoiskt på att någon annan skulle svara.
"Romance är kärlek", sa någon.
"Men var ligger fokus?", sa Simona.
"Kärleksrelationen man – kvinna", svarade någon.
"Mera specifikt?"sa Simona och log innan hon svarade sig själv: "Det är en kärleksrelation med ett hinder och ett lyckligt slut."

Vi fick stränga restriktioner om att inte berätta för mycket på våra bloggar och därför kan jag inte berätta alla hemligheter vi lärt oss idag.
Om du har minsta tanke på att skriva om kärlek tycker jag att du ska anmäla dig till en kurs med Simone. Imorgon ska vi prata om erotik och sex. Naturligtvis pratade vi om Femtio nyanser

Jag kan berätta att det inom romance även finns gayromance, lesbisk romance. Något man inte tänker på. I alla fall jag. Det finns även kysk romance (Jane Austen)

Varannan såld bok i USA är en romance. Du fattar skillnaden va? Varannan bok...
Tio procent av dem är män. Min karl skulle säkert läsa om han hann.

Så hur gör man? Frågar du säkert. Hur beter man sig för att skriva romance?
Åk till en enslig stuga vid havet utan el och telefon. SKRIV allt som dimper ned i hjärnan. Sålla får du göra sedan.

Simona ger massor av tips på bra att ha böcker om romanceskrivande.

Imorgon fortsätter vi.

Ha det gott

En början-344

"Ta med dig sandalerna är du snäll", sa Jesper och drog i bromsen på rullstolen innan den rullat ut genom grinden. Mona hade stöttat honom genom helvetet, kramat honom när det saknades ord, inte trängt sig på. Stängt dörren till sovrummet utan att fråga något.